Dagarna går så fort. Nu har jag bara två hela semesterdagar kvar!! Men på något vis så kommer det bli skönt att återgå till vardagen. Sommaren har varit så underbart skön med varma soliga dagar, precis som en sommar ska vara enligt mig! Allting når sitt slut förr eller senare. Idag har det verkligen känts som höst i luften. Samtidigt som jag känner lite ångest över att sommaren snart har gjort sitt ser jag framemot hösten, med de underbara sprakande färgerna som naturen bjuder på. Det är ett skådespel i sig!!

Den senaste veckan har bestått av en bergochdalbana av känslor. Från panikgråt och bryt till stolthet och glädje. Allt är känslor som min byracka åstadkommit;)

Jag börjar med det roliga. I torsdags var jag med Waros och röntgade hans höfter och armbågar. Idag kom beskedet, A-höfter och armbågar UA!!!!:) Tänk att man kan vara så glad över ett par höfter och armbågar;). I fredags var jag ute och spårade med Ullis. Waros fick 2 appellspår (som Ullis lagt). Det gick jättebra. Efter 11 timmar skildes vi åt, och dagen bestod nog mest av skitsnack, prat och skratt. En underbar dag helt enkelt, och flera kommer det bli;) I lördags var vi i Aspudden på Kelpiespecialen. Det var cirka 70 kelpies på ett och samma ställe. Det var en häftig upplevelse att bara ha kelpies runt omkring mig, då det vid två enstaka tillfällen hänt att jag kommit i kontakt med den hundrasen i min hemkommun:) Waros var med i juniorklassen och VANN!! Han blev bästa junioren med excellent och ck. Jag fattade inte riktigt vad som hände, jag har inte satt mig in i utställningsvärlden då det inte riktigt har intresserat mig att springa runt i finkläder och högklackat:) Nu var det verkligen inte så, och det var väldigt intressant och lärorikt. Men efter ett tag föll polletten ner och insåg att jag faktiskt visade upp en grymt läcker hund:)!!! Bedömning var:

"Juniorhane med mycket bra proportioner, maskulint välformat huvud, välburna öron,  tänder och bett u.a, utmärkt topline, tillräckligt förbröst, välkroppad, aningen rak överarm, annars välvinklad, bra ben och tassar, står korrekt, balanserat steg, lite lös i fonten, lite hög svans, bra päls och färg, öppen och trevlig".

Waros pappa Cefeus Fang vann bästa avelsgrupp med avkommor från 4 kombinationer (där Waros var en av avkommorna;)).

                                                               Waros II

När jag läser olika hundbloggar är det ganska få som skriver om att det ibland går dåligt i träningen, eller så hittar jag inte de bloggarna. När det går dåligt skulle det vara skönt at läsa om hur andra har hanterat tillfällen som inte gått bra. Jag har denna vecka känt mig så jäkla misslyckad som hundägare, att jag inte uppmärksammat att Waros är i behov av andra verktyg i sin utveckling. Waros kan bli vilken elithund som helst, han är klok, intelligent, har motor och är samarbetsvillig OCH har en egen drivkraft som jag älskar hos honom!! Men han behöver rätt verktyg för att ha möjlighet till att utvecklas till den underbara duktiga hund han är. Det är bara jag som kan sätta stopp för det, och precis så har det känts den här veckan. Jag vet samtidigt att Waros är i en slyngelålder och det märks i vardagen. För några månader sedan fastnade jag och Waros i träningen, och jag såg inte den glädje inför träning som tidigare. I precis det läget träffade jag Ullis, en duktig ödmjuk människa som tränat hund i många år. Hon var som en blixt från klar himmel;) Den senaste tiden har jag och Waros utvecklats otroligt mycket, bara genom att variera belöningarna mer i träningen. Allt med hjälp av Ullis. Men i söndags bröt jag ihop. Waros ville inte alls vara med, och gav mig ett finger...lite "jag gör som jag vill och skiter i dig". Han sprang runt hela planen och luktade och kissade hejvilt, och bara såg allmänt uttråkad ut i träningen! Efter att läst för många bloggar den sista tiden om all lycka och framgångar hos andra hundägare brast det. Tårarna ville lixom inte sluta rinna. Så här i efterhand är det så skönt att det var Ullis som fanns där, så vi kunde prata och diskutera vad som kan ha lett till detta och hur jag och Waros ska arbeta tillsammans framöver. Jag har fått mycket kloka råd och arbetar för fullt, framförallt med att styra upp vardagslydnaden med mer tydliga regler. Efter bara några dagar är Waros mycket mer lyhörd och reagerar kvickare på min röst när vi är ute, och det går jättebra i träningen. Jag har enbart tränat hemma på gården, för att inte vara i situationer där vi blir störda. Detta kommer såklart tas ut på planen igen, för det kan han. Det är svårt att vara första hunds ägare tycker jag. Jag har mycket att lära mig, och jag är en god bit på väg. Jag vet att jag och Waros är ett perfekt team, vi tar bara lite längre tid på oss att lära känna varandra<3<3